Annonser

Bli fadder

MC Reklam

WHF

Vårdkompetens i Värmland

Om London Calling

Jag som skriver i bloggen London Calling heter Anna Johansson. Jag är Torsbybo i hjärtat, men bor sedan många år i London. I den här bloggen skriver jag om kontrasterna mellan hemort och storstad, men också om andra saker. Kommentera gärna!

Förälder i London – del 2: dagiskostnader

Skrivet av ulla@torsbybladet.se
2013-03-20 08:03

Nästa gång kan vi ta kostnader för barnomsorg,” sa Storasyster som svar på mitt senaste inlägg här.

 

Ja, inte blodsband, då. Hon är en mycket god vän som blev min surrogat-storasyster när vi tillsammans gick igenom varsin kris under samma period för drygt sex år sedan och kämpade oss igenom dessa tillsammans. Men det är en annan story.

 

Storasyster är precis som jag mamma (till en treårig skönhet och med en bulle till i ugnen som är färdigbakad så det kan smälla när som helst – moster Anna väntar spänt). Nu är hon inte ensamstående, visserligen. Men hon och hennes man är praktexempel på familjer där kärnan är i behåll – dvs ett hushåll med två inkomster – som känner av de omständigheter som erbjuds oss med småkottar i det här landet. Visst, London är ju dyrare än andra ställen, men så är lönerna också högre här i huvudstaden, så det jämnar nog ut sig.

 

Storasyster: duktig som attan med ett bra och stabilt jobb, och en lika duktig karl i ett välbetalt och stabilt jobb. Fick förutnämnda lilla skönhet för drygt tre år sedan. Efter lite enkel matte upptäckte Storasyster och hennes man att det var i princip meningslöst för henne att återvända till sitt bra och stabila jobb. Denna karriär, skall tilläggas, som hon gillar och är duktig inom. Yrkeserfarenhet, kunskap och skicklighet som förpassades till soptunnan. Tja, hon kommer säkerligen återuppta sin karriär, men faktum kvarstår att hon fick ge upp den för stunden pga de ruttna omständigheterna.

 

Är ni med såhär långt? Jag bara kollar, för trots att jag bor här så har jag ofta svårt att förstå hur det här är möjligt. Hur det FÅR vara möjligt.

 

Se bilden jag lagt till i det här inlägget. Den är från gårdagens tidning. 43% av en genomsnittlig inkomst går åt till barnomsorg? Hur? Vad är maxtaxan, kanske ni undrar?

 

Maxtaxa, schmarftaxa!

 

Tidningsartikeln har helt rätt – mammor blir i princip tvungna att välja bort karriären i många fall. Ja, som de uppskattar här, så finns en miljon mammor här på ön som VILL jobba men som INTE KAN för det LÖNAR SIG INTE. Snarare har det en negativ effekt: mindre tid med ditt barn mot att du inte sitter bättre till ekonomiskt. Ofta värre än om du stannar hemma och bakar muffins.

 

Jag kollar upp lite siffror och statistik för att redogöra för er här, och kan från lite googlande informera om att genomsnittslönen här på ön uträknad i april 2012 var £26,500. Det skiljer sig nog inte avsevärt ett år senare, så vi kör på det. Vi räknar om till kronor. Kursen är ju dålig nu, så man kan ta gånger tio för att få i kronor, så genomsnittsbritten – bortsett de nästan två miljoner arbetslösa vi har – tjänar alltså 265,000kr om året.

 

43% (som artikeln säger går till barnomsorg) av detta är 113,950kr. Vilket är knappt 10,000kr i månaden. För dagis?

 

Japp, det stämmer bra det, go’vänner.

 

London är som sagt dyrare. Hittar du ett dagis under £300 per vecka – ja, det vill säga mindre än 13,000kr per månad – är det endera något som är fel, eller så har du haft en sabla tur. Jag och ex-maken hade för snart åtta år sedan tur. Vi hade en dagisplats åt Lillapan för £250, vilket var helt galet billigt för så centralt/bra som vi bodde/bor. Det var nystartat och därför erbjöds vi en rabatt då Lillapan var bland den första årskullen. Dagis, liksom skolor, blir ju inspekterade och blir betygssatta av myndigheterna, och som nytt dagis hade de inte mer än kvalificerad personal att visa upp. Därmed inte ett första val. Så Lillapans dagis kostade ju BARA 10,800kr i månaden.

 

Okej, fem laxar var. Dra sedan bo-kostnader som då var runt åtta laxar var. Lägg till resor med tunnelbana till och från jobbet per månad, drygt en lax. Ja, då var vi uppe i 14 laxar VARDERA.

 

Nu har jag varken kunskap om eller tillstånd till att redogöra för Storasysters ekonomi, men gissningsvis var de kanske i samma sits och frågade sig samma sak som ex-maken och jag gjorde: är det ens lönt att mamma går tillbaka till jobbet efter mammaledigheten?

 

Standardskatt är runt 27%. Så om du nu tjänar genomsnittslönen på 265,000kr om året har du alltså ut drygt 16,000kr i månaden. Ett London-dagis kommer att äta upp det mesta (om inte allt!) av det. Så inte undra på att en högutbildad, högintelligent och skitduktig tjej som Storasyster helt enkelt fick ta beslutet att stanna hemma. Varför i hela friden gå till jobbet och slita hund och ha småkrakarna på dagis hela dagarna, när det blir plus-minus samma kostnad?

 

Som plåster på såren erbjuder många dagis 10% rabatt för syskon. (Jamen, det är väl bra!!! Så fint! Nu blev det ju så mycket lättare!!). Så hade det inte gått i stöpet för mig och exet, och vi skaffat en till, så hade vår dagiskostnad per månad hamnat på:

 

£250 x 52 = £13,000

+ £250 x 52 – 10% = £11,700

Totalt: £24,700 / 12 = £2058

 

Dvs 20,600kr per månad. Och minns nu att Lillapans dagis var mycket billigare än andra dagis inom överkomligt reseavstånd. Vi hade ju enorm tur, remember? Ta en sväng häromkring och erbjud föräldrar en dagisplats för fjuttiga £250 i veckan som vi för snart åtta år sedan började punga ut, vetja, så kommer de kasta sig över det. Vilket fynd! Som hittat!

 

Ni är med än, eller? Jag är det faan inte. Jag sitter och skakar på huvudet och undrar hur i helskotta…

 

Ja, alltså, tillbaka till månadskostnad på 20,600kr i månaden för två barn. Sätt detta i förhållande till inkomst. Om du således tjänar genomsnittslönen och därför har ut ca 16,000kr i månaden efter skatt så hamnar du på MINUS om du går tillbaka till jobbet om du skulle ha två barn som behöver dagisplats.

 

Sug på den karamellen en stund.

 

Och är ni masochister och längtar efter en smäll på käften så är det bara att beklaga sig över Sveriges dagisavgifter så att jag och Storasyster hör. Vi står redo här med knutna nävar.

 

*** Nu har jag fått en uppdatering från kära Storasyster. Hon och hennes man bor längre ut än jag och ex-maken gjorde/gör, så ha i åtanke att vår ”billiga” kostnad är abnormt billig för där vi bor och i dagsläget troligtvis helt osannolik. Och att dagis där Storasyster bor troligtvis kan vara något billigare än här i Chiswick med tanke på att de är längre ut i förorterna. Deras dagiskostnad som alternativ till att Storasyster stannar hemma? 740kr OM DAGEN. 630kr OM DAGEN för barn över 1 år.

 

Jag är snäll och gör saken lättare med att ha miniräknaren inom räckhåll: 16,000kr per månad i dagiskostnad för ett barn under ett år (och kom ihåg att ersättning för föräldraledighet river bort 80% av din inkomst, så du bör vara miljonär flera gånger om för att kunna vara hemma bortom ett halvår). 13,700kr per månad för barn över ett år.

 

Jag säger det igen: sug på den karamellen.